SyskonenS

Hittade den här dikten på nätet och den passar verkligen bra på Matilda.

Sex år

Stina är sex, skall man vara ärlig,
är hon rysligt besvärlig.

Och mamma hon undrar, vad är det som har hänt?
hon är så besynnerligt inkonsekvent.

Hon var så ordentlig förra året,
vek ihop sina kläder och kammade håret.

Nu är hon fumlig, glömsk och slarvig,
längtar till skolan för "leken är larvig".

Ena dagen är hon glad och yster,
andra dagen bara tvär och dyster.

Ena dagen länsar hon faten,
för att dagen därpå bara peta i maten.

Och plötsligt är alla kläder för korta,
hon har blivit så lång, babyhullet är borta.

Men ibland mellan henne och mig helt privat
blir hon åter en liten kelig kamrat.

Hon är sällskaplig, pratsjuk och leker med ord,
hon frågar allt mellan himmel och jord.

Hon trivs att måla, rita och snida,
och dansa, hoppa, cykla och skida.

Att få leva ut överkottsenergi
är sexåringens bästa terapi.

Mellan småbarn och skolbarn är sex år en sänka,
en sorts lillpubertet kan man nästan tänka.